Lina ligger bakom en svensk matt-klassiker – hennes Pappelina firar snart 20 år och fortsätter växa genom unika designs och selektiva säljkanaler

Det var egentligen lin- och bomullsmattor som Lina Rickardsson hade tänkt väva. Av en slump kom hon i kontakt med ett plastväveri och det blev plastmattor som ledde henne till stora framgångar. Nu har 18 år gått sedan den första Formexmässan och Vera-mattan har blivit en klassiker bland många inredningskännare. Detta är storyn om Pappelina.

OM PAPPELINA

Startade: 1999.
Gör: Designar och säljer inredning. Är mest kända för sina vävda, grafiska plastmattor.
Var: Kontor i Falun och lager i Leksand där även tillverkningen av mattorna sker.
Kunder: Exklusivare inrednings- och mattbutiker i över 30 länder.
Grundare och ägare: Lina Rickardsson.
Antal medarbetare: 14 stycken, däribland fyra som sköter distribution och lager och fyra stycken som jobbar med agenter och säljare.
Omsättning: Cirka 47 miljoner under 2017. Målsättningen för 2018 är att passera 50 miljoner.

OM LINA RICKARDSSON

Ålder: 47 år.
Bor: I villa i Falun
Familj: ”Min man Jonny som är fotograf och sedan flera år jobbar heltid med Pappelina, samt våra två barn Alve och Sam.”
Yrkesbakgrund: ”Jag har ju jobbat med detta sedan jag var ung, så det är svårt att säga. Har alltid varit kreativ, sytt kläder och gjort smycken. När jag reste runt som ung jobbade jag med diverse olika grejer, bland annat startade jag upp en bar i USA och var med på en country tour i ett år där jag såld merchandise åt bandet Little Texas.”
Ser fram emot: ”Att lansera vår nya kollektion i januari som kommer bestå av bland annat två helt nya produkter.”
Bästa egenskap: ”Att jag är väldigt driven och målinriktad.”
Sämsta egenskap: ”Ibland är jag helt klart för pådrivande. Inte så att jag kör över folk, men jag har en förmåga att driva. Och ibland blir det för mycket.”
Kopplar av: ”När jag promenerar i skogen.”

– Jag började väva på riktigt när min son föddes 1997. Och det var aldrig för eget bruk, att väva mattor som mina barn skulle ärva. Nej, målet direkt var att väva för att sälja.

Lina Rickardsson är fortfarande lika målinriktad. Hennes Falun-baserade företag Pappelina har växt snabbt, stabilt och helt organiskt sedan lanseringen år 2000. Så här 18 år senare landar omsättningen på 47 miljoner.

”Målsättningen har aldrig varit volym, utan varumärket har varit viktigast hela tiden. Att stå för kvalitet. Därför har vi aldrig jäktat fram.”

Vad är framgångsfaktorerna bakom Pappelina?
– Att vi har hållit hårt i vår image och stått fast vid vårt varumärkeslöfte. På så sätt, i kombination med att vi hela tiden har lanserat fler produkter i samma stil, har vi lyckas nästla oss in på mässor och få allt bättre platser där. Nu senast stod vi på Maison & Objet i Paris tillsammans med några av världens finaste märken, det kändes ju helt overkligt och himla coolt!

Pappelina är mest kända för sina plastmattor, och speciellt modellerna Vera och Bob. Men de säljer också kuddar, plädar, handdukar och andra inredningsprodukter i olika material. Talande för alla produkter är deras grafiska och färgstarka mönster.

Hur kom du på idén att börja väva mattor?
–Det började egentligen med att jag träffade min nuvarande man som jobbade som fotograf på Göteborgs-Posten. Jag flyttade till honom i Göteborg och hade egentligen siktet inställt på Högskolan för design och konst, men hann bara igenom några förberedande kurser innan jag blev gravid.

”Jag minns att jag lånade pengar av pappa för att köpa in lin och bomull till mina första mattor. Sen dess har företaget finansierat sig själv genom att vi har fått ordrar först och vävt sen.”

Mammaledighet blev det inte så mycket av för Lina köpte som sagt en vävstol och började väva. Mest juteväskor och bordstabletter av papper, men också en matta av bomull och lin.

– Och en dag gick jag upp till Bohusslöjd på Avenyn och bad att få visa mina grejer.

Hur gick det?
– Jättebra. Jag träffade en kvinna som hette Marianne och som tyckte allt var jättefint. Sen blev hon lite av en mentor åt mig nästan kan man säga, hon gav mig mod att kontakta fler återförsäljare. Bland annat fick hon mig att ringa Norrgavel.

TIDSLINJEN

1997 Lina börjar väva väskor och bordstabletter med målet inställt på att kunna leva på det. Lyckas sälja in sina produkter hos Bohusslöjd på Avenyn i Göteborg.
1998 Får en beställning från Norrgavel på 24 linmattor. Hittar ett väveri i Dalarna där hon kan väva mer effektivt. Kommer på idén med vävda, färgglada plastmattor.
2000 Ställer ut på Formex-mässan för första gången och får beställningar på 124 plastmattor.
2001 Lanserar mattan Bob och vinner Formex Formidable för bästa textilprodukt. Året därpå lanseras Vera-mattan som blir en riktig storsäljare.
2003 Lina anställer sin första medarbetare som avlastar henne med order och sälj. Året därefter anställer hon en person till. Omsätter 3 miljoner.
2006 Distributionen har hittills varit outsourcad men nu flyttar Lina, familjen och hela Pappelina upp till Dalarna och tar över lager- och fraktarbetet.
2007 Orderingången är mycket större än vad väveriet hinner med och väntetiden på mattorna är nu närmare ett halvår. Omsätter 15 miljoner.
2009 Pappelina ställer ut på sin första utländska mässa och får direkt två agenter med stora butiksnätverk i Tyskland. Omsätter 18 miljoner.
2012 Väveriet flyttar till stora lokaler i Leksand. Pappelina vinner Export Hermes-priset som delas ut av Kronprinsessan Viktoria. Omsätter 30 miljoner.
2013 Ställer ut på mässor i USA för första gången. Omsätter 36 miljoner.
2015 Vinner regionfinalen för Svealand i EYs tävling Entrepreneur of the Year.
2016 Flyttar lager och distribution från Falun till Leksand i väveriets grannlokal. Den franska marknaden går om den tyska i omsättning och är nu Pappelinas största exportland.
2017 Planerar för lanseringen av två nya produktserier som släpps i januari 2018. Deltar i ett tillväxtprogram hos Almi.

Inköparen på Norrgavel nappade också direkt och lade en beställning på 24 mattor på en gång.

– Han hade inte förstått att jag vävde dem för hand, för att han bad att få dem levererade två veckor senare. Jag fick förklara att det tar mig två-tre dagar bara att väva en enda matta haha! Någonstans där började jag förstå att jag behövde skaffa mig ett väveri.

Efterforskningarna ledde henne tillbaka till barndomens Dalarna och bröderna Björklund i Djurås som drev ett familjägt väveri. De tog sig an hennes lin- och bomullsmattor.

– Den ena brodern Lars mötte mig vid tåget när jag åkte upp februari 1998 och vi blev vänner på en gång. Nu har vi jobbat och växt tillsammans i snart 20 år.

Och det var där på deras väveri som du kom på idén med plastmattor?
– Ja, det visade sig nämligen att deras specialitet var just att väva plast. Men på 90-talet ville man helst dölja plasten med akrylgarn och så och jag tyckte det var jättefult. Så när Lars bad mig hjälpa dem med deras plastmattor sa jag att jag hellre ville designa en helt egen – och bestämde mig för att sätta plasten i främsta rummet!

Med den färgglada plastmattan fick Lina en restplats på Formexmässan i januari 2000 och det blev succé med en gång. Hon sålde bara 12 stycken av de gamla linmattorna men 124 av de nya, och beslutet att satsa på plast kändes plötsligt enkelt!

– Två år senare lanserade vi Vera-mattan. Då hade jag hittat en jättegammal jacquard på väveriet, ett verktyg som möjliggjorde att vi kunde väva mönster i fria former – och det var vi helt ensamma om i flera år!

”2006 och 2007 var det fem-sex månaders väntetid på våra mattor. Vi hade verkligen kapacitetsbrist då och hann inte producera i samma takt som orderingången.”

Bara fem år senare omsatte ni 15 miljoner. Hur såg din strategi ut för att lyckas med det?
– Jag insåg redan efter den första Formex att jag ville bygga något hållbart av detta och inte bli en fluga och då behövde vi skapa ett stabilt varumärke. Eftersom vår plast är svensk och mattan vävd här blev vårt pris ganska högt och därför kändes det logiskt att bara sälja till finare inrednings- och mattbutiker. De som kunde bidra till att hålla statusen hög på vårt varumärke.

FOTSPÅRSTIPS

”För det första så måste man göra något som man gillar för man lägger ner så sjukt mycket tid. Mitt liv är mitt jobb och då är det bra om man gillar det man gör.”

”Sen är det såklart viktigt att tro på sig själv och sin idé och omge sig med folk som också gör det.”

”Det gäller att vara långsiktig, både i varumärkesarbetet och i hela företaget. Det händer inte över en natt och man kan inte tröttna utan behöver låta det ta tid helt enkelt. Hur vansinnigt jobbigt det än är att ha tålamod.”

Lina tackade därför systematiskt nej till kedjor, också av rädsla för krav på prisspress och för att väveriets kapacitet inte skulle räcka till.

– De var ju bara tre anställda då när vi lärde känna varann och höll till i en utbyggnad på ett boningshus, det får man ju komma ihåg. Nu har de flyttat till Leksand sen några år tillbaks och är ungefär 28 anställda. Och vi är 14, så vi har växt tillsammans hela vägen. Det är lite häftigt!

Nu står ju export för 85 % av era intäkter. Hur började den resan?
– 2008 hade vi fått många utlandsförfrågningar och kände oss äntligen redo, så då bokade vi in oss på mässan Ambiente i Frankfurt. Min man och jag körde ner från Falun och byggde en fin monter därinne och sen hade vi fått hjälp av Exportrådet att boka träffar på förhand med ett tiotal agenter.

Två av dem var väldigt intresserade av att sälja Pappelinas produkter i Tyskland och när diskussionerna fortlöpte insåg Lina att hon hade gjort två riktiga fullträffar.

– Det visade sig att de två var agenter för Stelton respektive Hay Sign och vardera hade de kontakt med ett 100-tal butiker i Tyskland. Så det var en enorm tur för oss att komma in på så många ställen i ett svep!

”Under 2017 har jag gått ett utvecklingsprogram via Almi där vi är sju företagare som ses varje månad och diskuterar olika teman tillsammans med en expert. Sist var det varumärke och nu i dagarna ska vi prata kommunikation. Väldigt givande har det varit!”

Nu har Pappelina agenter och distributörer i närmare 30 länder, och Frankrike och Tyskland är de två största marknaderna efter Sverige.

Vad är din drivkraft i företagandet?
– Jag älskar att resa och åkte runt i bland annat USA i flera år när jag var ung. Och när jag kom hem sen och insåg att jag inte skulle plugga mig till en utbildning och karriär, så bestämde jag mig istället för att starta ett företag som skulle ta mig ut i världen. Det har hela tiden varit min drivkraft och gjort mig väldigt orädd inför exportsatsningar, för i min hjärna har det ju hela tiden varit så här det skulle bli!



Mer om Almi
Är du redo för nästa steg i ditt företagande? Vill du satsa på ökad tillväxt och högre lönsamhet? Oavsett vilken satsning du står inför, till exempel en internationell lansering, att utveckla en ny produkt eller tjänst, en satsning på en ny marknad, köp eller start av företag bör du kontakta Almi. Läs mer om Almis olika tjänster.